Studie för att identifiera självmordstankar på sociala nätverk
Detta är en pågående forskningslinje som identifierar språkliga egenskaper hos Facebook- och Twitteranvändare i Mexiko. Målet är att skapa tillämpningar som hjälper vårdpersonal att utforma förebyggande program.
En tvärvetenskaplig grupp av UNAM-forskare gör framsteg i ett projekt för att upptäcka misstänkta självmordstankar i texter från användare av sociala nätverk som Facebook och Twitter, med hjälp av datoriserad lingvistik. Forskningen leds av Gerardo Sierra Martínez, chef för Linguistic Engineering Group vid Institute of Engineering (II), och Patricia Andrade Palos, doktorand vid UNAM:s psykologiska fakultet (FP).
Ett av de nya sätten att uttrycka sin avsikt att begå denna handling är genom de plattformar och analoga utrymmen som finns på Internet. Den uttrycks i text på dessa webbplatser genom diskussioner och i värsta fall genom marknadsföring. Det är därför nödvändigt att förstå den dynamik i uttrycket som är specifik för dessa virtuella miljöer och att använda metoder som språkanalys för att utveckla verktyg för upptäckt som kan bidra till förebyggande arbete.
Projektet syftar till att hitta språkliga kännetecken som kan identifieras och bearbetas för att upptäcka risker, vilket skulle göra det möjligt att upptäcka personer som hypotetiskt vill göra ett attentat mot din person. En räkning och jämförelse av lexikonet i grupper av Facebook- och Twitteranvändare (dessa är konfidentiella, så deras identitet är inte känd eftersom deras profiler inte har varit tillgängliga) genomfördes mot slumpmässiga texter om andra ämnen.
En språklig skillnad har skapats mellan personer som pekar på en påstådd risk och personer som talar om något annat vanligt. Hur uppnåddes detta? Genom en ordräkning som grupperades i olika språkliga och psykologiska kategorier; bland dessa finns att riskanvändare talar om sig själva, alltid i första person, inte använder plural, eller "vi" eller "du".
Meningar med förmodade självmordstankar kan innehålla: "Jag känner mig så här", "Jag tänker", "Varför händer detta mig", "Det har hänt mig...". Begrepp som "gråt", "förtvivlan", "ensamhet", "frustration", "deprimerad", "pessimistisk" integreras också. Likaså kategorier av ord som visar oro, ångest, ångest, sorg eller död, men som ofrånkomligen åtföljs av "jag".
Sammanfattningsvis analyserades tre olika uppsättningar av texter som dels handlade om depression och självmord, dels om slumpmässiga ämnen. Analysen mellan dessa gav starka resultat som visar att det faktiskt finns betydande språkliga skillnader som är ett tecken på självmordsrisk.
Verktyg
Projektets resultat är utan motstycke för landet och för det mexikanska spanska språket. Det behövs dock ytterligare forskning för att bekräfta och utvidga uppgifterna från denna första strategi för fenomenet, så att man får slutgiltiga uppgifter om hur språket kan användas för att upptäcka riskfall. För att få en mer omfattande analys av språket skapades en ordbok i Netspeak (ord och förkortningar som används i internetkommunikation), som innehåller en mängd olika termer som används i bloggosfären.
För diagnosen av självmordsrisk spelade detta virtuella bibliotek en viktig roll, eftersom dessa termer var vanliga i de granskade texterna och det var möjligt att utvärdera dem ur psykologisk synvinkel tack vare integreringen av dessa ord. Utöver utvecklingen av detta verktyg skapades en ordräknare baserad på programmet LIWC (Linguistic Inquiry Word Counter), som klassificerar orden i en rad språkliga och psykologiska kategorier.
Nästa steg är att utveckla programvara som kan göra denna kontinuerliga och automatiserade sökning i sociala nätverk. Annars skulle ett stort antal tweets och Facebookmeddelanden behöva spåras och analyseras, med respektive tillstånd. Den gradvisa utvecklingen av dessa metoder kommer att ge upphov till tillämpningar som kan användas för att identifiera eventuella brådskande fall som kräver psykologisk vård.
De kommer också att hjälpa vårdpersonal att utforma förebyggande program som bygger på tydlig och specifik information om de tankar och känslor som människor upplever. Som ett resultat av den första delen av detta forskningsprojekt skrevs den vetenskapliga artikeln "Suicide Risk Factors: A Language Analysis Approach in Social Networks" som publiceras i Journal of Language and Social Psychology.
